Tv-profilen och akutvårdsläkaren Mikael Sandström står dagligen mitt i elden på akuten. Han möter patienter som velat avsluta sina liv med tabletter och alkohol – många äldre. Statistiken visar att självmordsfrekvensen är högre hos äldre än hos yngre vuxna. Mikael Sandtröm har själv drabbats av sorg och förlust när hans sambo valde att ta sitt liv.
Mikael Sandström vill inte längre stiga åt sidan eller hålla låg profil. Vare sig det handlar om att uttala sig mot cannabis eller om övermedicineringen av äldre inom primärvården. Han har både blivit mordhotad och fått utstå attacker av nättroll. Trots detta står han stadigt med sitt breda kunnande och sin snabba beslutsförmåga både på akuten och privat fast livet tagit ibland många och tragiska vändningar.
Motverka ensamhet och isolering hos äldre
– Psykisk ohälsa bygger mångt om mycket på socialisolering, säger Sandström.
På glesbygden är suicidtalen högre likaså inom lågutbildade samhällsklasser. Han menar att problemet måste lyftas på kommunnivå. Genom industrisamhället så började sjukvården behandla allt med mediciner. Äldre personer är dessutom mer känsliga för läkemedel beroende på åldersrelaterade förändringar i kombination med sjukdom.
Felbehandling genom medicinering
Sandström säger att många äldre felbehandlas och att det finns brister i läkemedelsanvändningen bland dem. Det skrivs ut för höga doser och olämpliga läkemedel vilket gör att biverkningar är vanligt – som leder till en ond spiral. Han tycker att det bör införas läkemedelsronder där man tittar på vilka mediciner som kan tas bort och huruvida alla behövs, då de ofta har motverkande effekt. Det finns många rutiner för primärvården att se över, och inhyrda vikarier med brist på kontinuitet som följd är en av dem, säger han.
Uppmärksamma varningssignalerna
En varningssignal för självmord är nytillkomna psykiska besvär i 70-årsåldern, menar Sandström. 60 till 70 procent har varit i kontakt med vården under de tre sista månaderna i sitt liv men primärvården har svårt att fånga upp signalerna. Många hade idag levt om de fått hjälp tidigare. Andra signaler är om en anhörig avbokar aktiviteter som middagar eller bridgeträffar. Helt enkelt en förändring av beteendet i den sociala gruppen.
Ge inte upp – ta hjälp!
Mikael Sandström har själv inga minnen tiden efter sin sambos självmord. Efter två månader var han tillbaka på jobbet och körde på som vanligt. Han intalade sig själv att det går bra, att han kunde ta itu med sorgen själv. Han saknade initiativförmågan för att ta hjälp. Istället flydde han, och grävde ner sig i arbete ombord på en lyxkryssare. Sandström uppmanar alla anhöriga att ta hjälp, och prata med någon utomstående. Det gäller även de som lider av depression eller psykisk ohälsa. Han påpekar även vikten av att vänner och bekanta ska fråga mer och bjuda in mer till sociala aktiviteter.
– Ge inte upp, trots att personen säger att allt är bra, säger han.
Hans egen sociala sfär har idag blivit mindre.
Alla kan göra lite
Det behövs mer allmän medmänsklighet i samhället, säger Sandström. Det handlar om medmänsklighet till den med psykisk ohälsa, den anhöriga, eller bara till den nästa.
– Alla kan göra lite och bry sig lite extra. Helt enkelt engagera sig i sin nästa, menar han uttrycksfullt.
Att bara vara vänlig skapar ringar på vattnet. Vare sig det handlar om att hjälpa någon med att bära matkassarna från mataffären eller att ringa en extra gång.
Träna dig smart
– Inget skapar så många friska och innehållsrika år som fysisk aktivitet, säger han.
Det räcker med så lite som 30 minuter, 3 gånger i veckan. Det viktiga är att hitta en motionsform som är anpassad efter förmåga. Det finns många myter kring träning som måste brytas. Sandström lever som han lär – han njuter av livet och äter av allting och av ett glas vin eller en snaps till maten, men inte alltid.
