Den svenska bryggerinäringen är i ständig förändring. Det var länge sedan intresset för öl var så stort som det är nu, även om det fortfarande är en bit kvar till de 540 bryggerier som fanns under den senare delen av 1800-talet.
1970-talets restriktiva alkoholpolitik
Antalet
bryggerier i Sverige minskade succesivt under 1900-talet på grund av en
ökad effektivisering, men också på grund av tunga skatter och pålagor.
Nådastöten kom under 1970-talet när den svenska regeringen initierade en
statligt styrd strukturomvandling i form av nedläggningar och
samgåenden som en del av en restriktiv alkoholpolitik. Man ville helt
enkelt ta kontroll över produktionen för att på så sätt få kontroll över
konsumtionen. I mitten på 1980-talet fanns endast 8 bryggerier kvar,
vilka kämpade med näbbar och klor för att överleva.
Under 1990-talet började en försiktig tillväxt igen. 1995 går Sverige med i EU och en ny marknad öppnar sig samtidigt som regelverket för att få starta ett bryggeri förenklas. Mellan 1990 och 1999 ser vi ett tio-tal nya bryggerier etablera sig.
2011 – året för riktig bryggeritillväxt
Den riktiga tillväxten i antal bryggerier tar dock fart först 2011. Förklaringarna till boomen är flera. Förutom globala trender kan vi se att Sverige tagit sig igenom finanskrisen hyggligt och att konsumenterna är redo att vidareutveckla sitt dryckesintresse till att även omfatta öl. Under de senaste fem åren, mellan 2014 – 2018, har det i snitt öppnat ett nytt byggeri i veckan, en total ökning med över 600 %. Toppåret nåddes 2016 med hela 66 nya bryggerier. I dag finns närmare 400 aktiva bryggerier som tillverkar drycker professionellt i Sverige. Bryggerierna finns i hela landet, från norr till söder, i stad och på landsbygd och sysselsätter tillsammans ca 5000 personer. Till detta kommer arbetstillfällen i andra sektorer utanför kärnverksamheten, såsom råvaruproducenter, transportörer, återvinningsföretag och mediebolag.
Den typiske ölbryggarhipstern
Samtidigt som antalet bryggerier ökar i Sverige, växer bilden av den typiske bryggaren och ölnörden fram. Reportagen i tidningar och tv lyfter fram unga män med färgglada tatueringar och hipsterskägg. Och det är sant att bryggarvärlden är en mansdominerad sfär, både i produktionen och i sitt uttryck. Men det finns givetvis exempel på kvinnor som både startar bryggerier och är med och driver ölutvecklingen. Totalt är ca 25% av de som arbetar på bryggerierna kvinnor.
Generösa nätverk för framgång
Ett av framgångsrecepten för den svenska bryggerinäringen har varit de starka kollegiala och generösa nätverken där bryggerier delar med sig av erfarenhet och kompetens. Efter många år av nedgång och krympande antal aktörer var det givetvis svårt att hitta kunskap och know – how när bryggeriboomen drog igång. De pionjärer som var först ut på planen har i många fall fungerat som bollplank åt nystartade bryggare och sakta men säkert har en stabil kunskapsbas återuppbyggts. Idag finns flera nätverk och mer eller mindre formella samverkansprojekt mellan bryggerier och enskilda bryggare. Vi ser också hur den gamla formen av ”bryggargillen” återskapas med lokal förankring i syfte att profilera regionen.
Trendspaning
Den svenska bryggeritillväxten är så klart också en del av den starka globala trend som satt craft beer och andra hantverksdrycker i fokus. Svenskarnas intresse för mat, dryck och måltidsupplevelser tycks omättligt. Tillsammans har innovativa och modiga bryggare utforskat dryckesvärlden både på bredden och djupet för att tillmötesgå en allt mer kunnig och krävande konsument.
Men även om det är hantverksölen som alla pratar om så är fortfarande basen i svenskarnas ölkonsumtion ljus lager. Hela 90% av all den starköl som sälja via det svenska alkoholmonopolet, Systembolaget, är ljus lager. På craft beer-sidan är det främst IPA som dominerar den svenska scenen. Nya trender bland de svenska bryggerierna är olika typer av suröl – både nytolkningar av Berliner Weisse, syrliga öl smaksatta med frukter och örter, men även brett-öl – som fler och fler konsumenter hittar och lär sig att uppskatta.
Äntligen sprang alkoholfritt om
Bland de alkoholsvagare ölen har ett stort skifte skett de senaste åren. Den klassiska svenska lättölen (2,2 % ABV), som under många år varit den traditionella måltidsdrycken och sålde mer än 100 miljoner liter/ år för bara 25 år sedan, har minskat stadigt och blev vid det senaste årsskiftet omsprunget av alkoholfri öl. Bryggerierna har de senaste 5 åren satsat mycket på smakutveckling av alkoholfri öl och haft en årlig tillväxt på cirka 40 %.
En trend som går igenom alla kategorier av
öl är konsumenternas fortsatta vilja att betala för premiumprodukter,
även utvecklingen bromsar upp något. I likhet med andra
livsmedelssektorer är konsumenterna också intresserad av det lokala och
småskaliga, vilket syns i Systembolagets försäljningssiffor där det
lokala sortimentet ökat betydligt mer än den totala tillväxten på öl
under senaste åren, om än från mycket låga nivåer.
Om Sveriges Bryggerier
Sveriges Bryggerier är Sveriges äldsta branschförening, bildad 1885. Vid bildandet var det tre starka skäl som fick bryggarna att gå samman: insikten om fördelarna med gemensamma förpacknings- och retursystem, behovet av en kompletterande röst i alkohol- och nykterhetsdebatten samt frågan om ölets beskattning. Under 1950-talet anslöt de svenska vatten – och läskproducenterna, vilket då adderade utmaningar gällande buteljerat vatten och socker. Än idag är det frågor som ligger högt på föreningens agenda.
Föreningen har idag ett 40-tal medlemmar, vars produkter representerar över 90% av all öl, cider, vatten och läsk producerad i Sverige. Tillsammans sysselsätter branschen närmare 5000 personer. Till detta kommer arbeten i andra led i form av underleverantörer, distributörer, grossister, hotell, restauranger och upplevelse- och besöksnäring.
Visste du att?
…de svenska bryggerierna producerar ca 1,5 miljarder liter dryck om året till ett försäljningsvärde av ca cirka 57 miljarder?
…Sveriges Bryggerier är delägare i Returpack och Svensk Glasåtervinning? Samt att de är helägare till de bolag som tillhandahåller glas samt backar och bretten för bryggeriernas returglassystem.
