Jörgen Eriksson var bara 44 år när han drabbades av sin första stroke. Idag lever han med en halv-sidig förlamning och är rullstolsburen. Men tack vare rehabilitering och ihärdig träning förbättrar han ständigt sin vardag.
Det är en fredagskväll 2010. Jörgen Eriksson är på väg att gå och lägga sig. Han reser sig ur fåtöljen och känner en kraftfull huvudvärk. Han kan inte stå upp. Jörgen kryper över golvet bort till sin telefon och ringer 112. Han får övertala SOS Alarm att skicka en ambulans. Väl inne på Motala Lasarett konstateras att – han har fått en stroke. Jörgen transporteras vidare till Linköpings universitetssjukhus. Efter en månad på sjukhuset och tre månaders sjukskrivning är Jörgen Eriksson tillbaka i vardagen igen.
– Jag fick inga större men, lite nedsatt balans, så det var mest styrketräning som behövdes. Som egenföretagare var jag snart i fullgång igen, säger han.
”Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar”
Två år senare är Jörgen Eriksson på simhallen för att koppla av. Han har ett sår på knät som inte riktigt har läkt och bakterier hittar in i hans kropp. Det leder till blodförgiftning som i sin tur utlöser ytterligare en stroke. Den här gången är det en helt annan verklighet Jörgen Eriksson möts av när han återfår medvetande. Den massiva blödningen har gjort honom förlamad i vänster sida.
– Jag vaknar upp i Linköping och de frågar mig om jag har tillgång till en rullstol. Vadå, jag har ingen rullstol? Det var första chocken.
Från att ha haft ett mycket aktivt liv med eget företag, sprungit maratonlopp och cyklat Vätternrundan, vändes allt nu upp och ner.
– Jag trodde att det skulle bli som efter den första stroken. När det sjönk in att jag inte skulle komma tillbaka till mitt tidigare liv bröt jag ihop totalt. Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar.
Jörgen Eriksson
Ålder: 55.
Bor: Motala.
Familj: Fru och tre vuxna barn.
Intressen: Träna, läsa böcker, pyssla
med hemsidor.
Gör: Drev tidigare eget företag som
utbildar kyl- och ventilationstekniker. Är nu sjukpensionär.
Bästa råd till den som fått en stroke:
Livet blir annorlunda men det kan ändå
bli bra.
Drabbades av spasticitet
En av komplikationerna som drabbade Jörgen Eriksson hårt var spasticitet, det vill säga muskler som krampar och spänner trots förlamningen.
– Bara att komma ur sängen är en stor ansträngning, att sen försöka ställa sig upp och gå när fel muskelgrupper aktiveras och jobbar emot dig är jättesvårt. Min fot drog sig inåt och mina fingrar knöt sig, handleden drogs in mot kroppen och jag hade en tacklingsarmbåge som pekade rakt ut.
För att komma tillrätta med spasticiteten får Jörgen Eriksson återkommande behandling i skuldran och i armen. Foten har opererats för att kunna ligga plant mot marken istället för att, på grund av spasticiteten, vikas inåt.
– Det har underlättat mycket att få hjälp med spasticiteten. Får man ingen behandling är det fruktansvärt jobbigt.
När Jörgen Eriksson så småningom hade accepterat sin situation blev han fast besluten att kämpa för att komma så långt som möjligt. Direkt efter den akuta fasen fick han rehabilitering. Därefter har han fortsatt att träna på egen hand.
– Jag kämpar fortfarande och kontinuerlig träning är det enda som fungerar för att behålla den funktion man har. Jag har också funderingar på att försöka starta parasport stroke.
